Scandinavian Sealyhamterrier Society har tidigare haft sin hemsida här:

http://hem.passagen.se/sealyhamclub/index_se.htm

Nu lanserar man en helt ny hemsida vilken ni finner här:

http://www.scandinaviansealyham.com/Main.html

Snygg, fräsch, informativ och med trevliga foton är mitt första intryck.

Min dröm är att en dag få äga en Sealy men med mitt stora intresse för rasen finner jag min egen dröm sekundär i sammanhanget. Min främsta dröm är nämligen att få se ett litet uppsving för denna enormt trevliga ras. Gone are the days när Sealyn var något av en "mode-ras" och jag gillar egentligen inte alls när människor skaffar hund och baserar sitt val av ras utifrån någon top-10-lista men populationen av Sealys är på tok för liten.

Läste med intresse resultaten från "Stockholm International Dog Show" och då speciellt  BIR-resultaten från Terriergruppen;

Skotsk Terrier; 6 anmälda

Sealyhamterrier; Finns öht inte med bland reslutaten av BIR, ingen hund utsedd till BIR. Detta behöver dock inte betyda att det inte var någon Sealy anmäld alls då reglerna säger att " För att kunna utses till BIR (Bäst i Rasen) måste hunden ha erhållit kvalitetspriset CK (Certifikatkvalitet). Om ingen hund i rasen erhållit CK utses följdaktligen ingen BIR-hund." Dvs, det kan ha funnits Sealys anmälda till rasgruppen men att ingen av dessa tog CK och det finns därmed inga BIR-resultat att redovisa.

American Staffordshire Terrier; 43 anmälda. Enligt min personliga mening en jättego och trevlig ras med mina egna erfarenheter av grannens fyra (4) Amstaffar som slår dubbelknut på sig själva i ivern att man ska klappa och kela varje gång jag träffar dem MEN, speglar ovanstående siffror något som jag inte har förmågan att utläsa?

Well, well, under 1940- och 1950-talet var Sealyhamterriern enormt populär. Rasen fick t om pryda omslaget till tidningen "Damernas Värld" under 50-talet.

 

Ingrid

12 april 2010 15:24

Skottens populäritet har ju också dalar enormt med numera skrämmande låga registreringstal.
Märkligt, i princip alla jag möter med Viggo som tar kontakt och vill hälsa på honom utbrister "Åh, en skotte - en sån hade min mamma/faster/granne! Dom ÄR ju så fina och trevliga!"
Många tvekar nog inför trimmandet och pälsvården (men det borde ifs dra ner intresset för pudel och andra pälsraser lika mycket?).
Kan det vara ryktet om små terriers envishet och stora egna vilja? Att de skulle vara svår att hantera?

Jag vill göra det till min livsuppgift att återskapa intresset för skotte och Sealyham, det är alldeles för bedårande fina raser för att föra en syn tynande tillvaro som nu!

http://igurt.bloggagratis.se

 

Helene

12 april 2010 20:43

Precis Ingrid, jag har exakt samma funderingar som du.

Jag har förresten en vän - ja, nu är det iofs en 7 år sedan vi träffades - men hennes föräldrar hade två svarta skottar vilka jag promenerat med tillsammans med min vän när hon var hundvakt åt dem. Det blev alltid stor uppståndelse när man kom gående med skottarna och alla skulle hälsa och alla visst direkt vad det var för ras, precis som du beskriver.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hinner inte med bloggen just nu. Vacklar ur sängen i ottan, fixar mig inför arbetsdagen, sticker hemifrån vid 06.45 *piiip*. Äntrar kontoret, arbetar hårt och intensivt men med ett leende på läpparna. Vacklar hem vid 5-snåret, äter, roar mig med dive...

Sköna söndag! Sambon är åter igen på kurs. Jag och yngsta sonen tog en promenad till affären. Jag lyssnade på musik via mobilen och tog några danssteg på vägen. Sonen låtsades som om han inte kände mig.    Skön och härlig har helgen verkligen va...

Jag är fullständigt galen i brittisk och Irländsk film och tänkte tipsa om 5 filmer  som jag tycker att man ska se. Först ut och på plats 5 är filmen "Withnail & I" från 1987 med Richard E Grant och Paul McGann i huvudrollerna som de två arbetsl...

Vilken vecka! Har drabbats av en inflammation i en ankel/vrist och har därför varit tvungen att plocka fram mina gamla kryck-käppar för att klara av att ta mig fram. Smärtan är olidlig och jag kan - trots käpparna - bara gå med små, små myrsteg. Det ...

Oj vad dagarna ramlar på. Bloggen hinns inte med och lite trötter är jag allt av allt nytt men lycklig, glad och nöjd. I mitt tidigare inlägg skrev jag om lilla M, en liten vovve som får följa med min arbetskamrat till jobbet ett par dagar i veckan. ...